Drosophila suzukii är en nära släkting till den vanliga bananflugan och ett nytt allvarligt skadedjur för frukt- och bärodlare i Europa. D. suzukii, som inte ännu har något svenskt namn, har sitt ursprung i sydöstra Asien, Ryssland och Indien, men den har under 2014 påträffats i Lund vid åtminstone två tillfällen. Vi hobbyodlare kan säkert klara oss och våra rätt så blygsamma skördar, men vi kan tyvärr också bidra till att insekten får ökad spridning.
D. suzukii påminner utseendemässigt väldigt mycket om den närbesläktade bananflugan. Den har röda ögon och gulbrun kropp med bruna band på sidorna. Det som skiljer de två arterna åt utseendemässigt är framför allt de svarta fläckarna på hanarnas vingar. De fullbildade flugorna är 2-4 mm långa. Detta är en mycket fruktsam skadegörare. En hona klarar av att lägga upp emot 400 ägg under sin livstid. En frukt kan besökas av flera honor och ett enda körsbär kan innehålla 60 till 70 larver. Äggen kläcks ibland redan efter ett par timmar och i goda förhållanden fullbordar larverna sin utveckling på 3-13 dagar. Så det går verkligen undan! Larverna förpuppas inuti frukten men kan sedan falla ned till marken. Man tror att flugan i svenska förhållanden mäktar med 1-2 generationer per år, vilket är fullt tillräckligt för att flugan ska kunna etablera sig och medföra stora problem.
Flugan angriper tunnskaliga frukter och bär, som exempelvis jordgubbar, hallon, björnbär, blåbär och körsbär, men även fläder och havtorn samt prydnadsväxter som mahonia, rönn, snöbär och olika tryarter. Vindruvor kan angripas och i mindre omfattning även plommon samt skadade äpplen och päron. Medan den vanliga bananflugan lever i övermogen eller rutten frukt angriper D. suzukii redan under bärens och frukternas mognadsfas med stora skördeförluster som följd.
Skadorna uppstår när honorna river sönder det tunna fruktskalet och lägger sina ägg därunder. Ingångshålet är litet och många gånger upptäcks inte skadan förrän i samband med skörd och i värsta fall inte förrän efter att frukterna eller bären levererats och skall ätas. Inuti finns sedan många små fluglarver eller puppor, som är upp till 4 mm långa. Brr! Skadorna kan ytterligare förvärras genom att flugorna för med sig svampsporer eller bakterier in i växten.
Forskarna har gjort ekologiska simuleringar som visar att våra nordliga, fuktiga områden egentligen är lämpligare ekosystem för D. suzukii jämfört med Medelhavets torrare miljöer. Flugan tolererar nämligen stora variationer i temperatur men den tål inte uttorkning. Den övervintrar som fullbildad, befruktad hona och klarar några minusgrader. I bergsområden med kalla vintrar i norra Japan, där man har lång erfarenhet av D. suzukii, har man funnit att det alltid finns varmare överlevnadsplatser nära människans boställen. Ett fåtal överlevande fruktflugor förökar sig snabbt och hinner orsaka skada senare under odlingssäsongen. Samma erfarenheter har man också i Schweiz och i norra Italien.
Genom transporter sprids många nya skadegörare. Större krukade plantor av växtslag som bildar frukt redan i plantskolorna, exempelvis blåbär, kan också sprida flugan. Det går inte att kontrollera frukter och bär visuellt och garantera att de är fria från D. suzukii. Man måste istället satsa på att fånga levande flugor i fällor, täcka odlingar med finmaskigt nät och noggrant städa bort nedfallen frukt. Flugan sprider sig naturligt genom sin goda flygförmåga och kan ta sig flera kilometer bort eller ännu längre än så om den har hjälp av vinden. Problemet kompliceras av att D. suzukii också sprider sig till vilda bär i naturen, hemträdgårdar och andra trädgårdsmiljöer.
Du kan själv tillverka enkla fällor av PET-flaskor eller burkar. Borra små hål, 2-3 mm, runt om på flaskans eller burkens övre del och häll i lockbetet. Det består av 4 delar äppelcidervinäger och 1 del vin i 5 delar vatten + några droppar diskmedel. Fällorna hänger du upp bland flugans värdväxter. Hittar du några misstänkta insekter ska du ta kontakt med Jordbruksverkets Växtskyddscentral i Alnarp.
Här är en intressant film från en forskningsstation i USA som visar flugans livscykel och framfart.